När man får tårar i ögonen bara vid tanken på att förlora dem. På att man kanske aldrig får träffa dem igen. På att man aldrig någonsin kommer att få vara vid deras sida igen, att någon annan ska ta den platsen. Att man kanske inte alls betyder något för dem. Inte alls så mycket som de betyder för en själv. Att man känner det djupt inom sig och att man inte kan göra någonting för att släppa den känslan. Varifrån kommer rädslan. De säger att man ska lita på sin magkänsla men betyder det att man har en anledning till att frukta eller är det bara paranoia. Hur ska man kunna veta och skydda sig själv innan det är försent och hjärtat är krossat i tusen.