Visst är det konstigt när man börjar känna sig osäker på något. Bara för att andra har problem i sina relationer så börjar man att tveka på sina egna också. Trots att man vet att det inte är samma sak. Men risken finns såklart att det ändå är det, att olyckan är framme och hjärtesorgen stor. Visst måste man chansa och våga riskera saker men samtidigt är man rädd för att såras. Och är det inte lättare att såra andra än att låta dem såra en själv. Så man väljer att inte ens chansa för att man aldrig vill hamna i den där sitsen att man ska bli sårad och få svårt för att ta sig vidare. För att man vet att när man väl är där nere så är det otroligt svårt att komma upp.