Någon som de gör, någonting litet, en liten gest som får en att falla. Att falla handlöst. Det går från att inte ha någon betydelse eller vikt överhuvudtaget till att betyda allting. Från att bara vara en del av det till att faktiskt vara det absolut viktigaste i ens liv. Och det på en ynka sekund, så mycket mer krävs det inte. Det räcker med en blick, ett ord eller en gest, något som inte har gjort något tidigare men som helt plötsligt blir något du lägger märke till och stor vikt vid. Och så vet du inte sen vad mer du egentligen ska göra och syssla med.