Det är så olika hur personlig man är med andra människor. Vissa har inga problem med att öppna upp sig för andra människor, till och med personer som de inte har känt vidare länge. Sen finns det de som tar evigheter innan de släpper andra nära. Innan de känner att de vågar visa sina mer sårbara sidor utan att bli sårade och utan att få det kastat i ansiktet på sig. Att de faktiskt kan diskutera och prata om känsliga saker utan att skratta åt en. Det är så olika vad man tycker och tänker. Man kan ta illa upp över saker som andra inte ens tänker på och det på grund av något som har hänt en tidigare i livet. Samtidigt som det är viktigt att våga släppa andra nära så är det samtidigt ganska bra att vara åtminstone lite på sin vakt. Att inte lite blint på alla för att det faktiskt finns många falska och opålitliga människor här i världen.