Det är kanske inte alls dags att göra någonting åt det. Att ta klivet framåt. Det finns de som gör det väldigt tidigt och de som väntar väldigt länge. Själv skulle jag nog helst vilja tillhöra den kategori som är i mitten. Eller ja, innan var jag den som ville vänta länge. Sen började jag tycka att det inte behövde vara alls så länge och nu har jag hamnat i den första kategorin. Den som inte alls vill vänta utan som tycker att är det rätt så är det lika bra att köra direkt. Att ta sig framåt och hoppas på det bästa. För att det är allting man vill, allting man kan tänka på och allt man någonsin önskat sig. Så varför vänta?